Källor till judarnas historia i Sverige

Först på 1770-talet tilläts judar att bosätta sig permanent i Sverige utan att behöva konvertera till kristendomen, även om det länge därefter fanns restriktioner kring exempelvis bostadsort och yrkesutövning. Invandringen har varit kontinuerlig, kommit från olika håll, och under 1900-talet till stor del bestått av flyktingar och förintelseöverlevande. Den judiska befolkningsgruppen har växt sakta men säkert och satt stora avtryck i samhället. Sedan 2000 är den en av landets fem nationella minoriteter.

Judisk närvaro och verksamhet har varit mångfacetterad och är väl dokumenterad. Åtskilliga arkivhandlingar finns naturligtvis i de judiska församlingarnas och i andra judiska organisationers egna arkiv. Men det finns också mycket att hämta i offentliga arkiv på statlig, regional och lokal nivå, liksom i personarkiv.

Intresset för svensk-judisk historia har ökat starkt under de senaste decennierna och denna arkivguide syftar till att underlätta arbetet för akademiska forskare, skribenter, studenter, hobbyforskare och släktforskare. Boken är indelad i fyra överlappande teman: judiskt organisationsliv, relationer till det omgivande majoritetssamhället, person- och släktforskning samt frågor om invandring, utlänningskontroll, flyktingmottagning och efterkrigshjälp.